Någonting konstigt hände.
För två dagar sedan då jag satt på jobbet kände jag att det gjorde lite ont i min ena stortå. Inget mer med det, jag bankar i den med jämna mellanrum i allt möjligt så den värkte säkert bara lite för att hämnas tänkte jag då.
När jag kom hem fortsatte den att göra ont. "Nu får du väl ge dej" tänkte jag och vickade frenetiskt på den för att hämnas tillbaka.
Nästa morgon då jag steg ur sängen tänkte jag slamma direkt i golvet eftersom tån from hell sköt blixtar genom hela foten. Tån var av dubbel normal stortå storlek och bara gummistövlarna passade på foten. Tur att det regnade.
Blev såklart tvungen att ta bussen till jobbet eftersom jag inte kunde stöda på foten för den försökte döda mej varje gång. Gick till bussen, väntade på min tur att kliva på, och då stänger busschaffören dörren, inte före mej, inte efter mej utan på mej. Där står jag på ett ben, klämd i bussdörren och ser alla mina kort och papper ramla ut börsen. "oj" sa chaffören då.
Vid torget skulle jag byta buss, jag hade redan kollat att bara två bussar går till mitt jobb, gissa om jag blev glad då jag såg den ena stå och vänta på andra sidan gatan då jag kom fram till troget!
Jag haltade över vägen och satte mej förnöjt och väntade."Det här gick ju bra" tänkte jag. Men jag hann inte tänka det så länge för jag insåg snart att vi inte alls var på väg mot mitt jobb, utan åt motsatt håll. Lunkade fram till busschaffören och frågade om han bara tänkte ta en lite omväg, men det tänkte han inte.
Då tog en gammal tant tag i min jacka och föste bort mej från busschaffören med all sin kraft och jag har ingen aning om varför. Kunde inte fråga henne heller eftersom jag hade full sjå att hållas på benen och sätta mej ner. Bussdrivern va i alla fall mycket snällare än den förra och släppte av mej vid nästa hållplats utan att ha klämt mej en enda gång.
Haltade tillbaka till torget, tog många minuter och 78 gånger så många svordomar.
Hittade rätt buss. Måste vänta i 15 minuter, "gick" till apoteket, köpte tusen värkmediciner. Kom till jobbet en halv timme försent. Träffade min chef som såg på mej med bister blick och sa "jag har väntat på dej" med en såndär you are in big troubbel - röst.
Jag blev skitskraj! Inte nog med att jag hade en hulken fot, hade rest i 45 minuter för att komma till jobbet, tagit fel buss och blivit klämd i dörr. Nu skulle jag få sparken också!
Det visade sej sen att jag hade hört fel och hon hade inte alls sagt att hon hade väntat på mej. Kanske var det bara dom tusen värkpillrena som hade spelat huvet ett spratt..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar