Nu sitter jag då här i skolans bibliotek och ska studera. Jag har liksom tappat greppet om att studera, jag kommer inte ihåg hur man gör. Jag känner i kroppen hur mycket jag har att göra och hur mycket jag borde skriva, men så fort jag sätter mej framför datorn är det som bortblåst, jag minns inte en enda grej. Jag har till och med smugglat in en kaffekopp hit (blev lite spill i väskan, men kaffe MÅSTE man ha) och köpt godis, allt som behövs för att få igång ett flow och få massa saker gjorda.. jag antar att det är självdiciplinen som fattas, och där hjälper det varken med koffein eller socker.
Innan lunch hade vi studiecirkel och diskuterade medberoende och alkoholism. Det var intressant och jag blev eld och lågor och arg och ledsen och sen var det slut. Jag önskar att vi kunde ha mera tid till sånt som jag tycker är intressant, jag önskar att jag kunde få lära mej mer.
Jag tror att mina studielkamrater kanske tror att jag lider av alla världens problem, allt från ätstörningar till missbruk och för att inte tala om homosexualitet och kristendom.. fasst dom två sistnämnda är ju inget man lider av sådär i sig. Men bara för att jag finner vissa ämnen intressantare än småbarnspedagogik och gillar att diskutera och för all del debattera så betyder det ju inte att det handlar om personliga saker. Eller?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar